En vanlig dag...

...kan bli en mardröm.

Jag kan helt plötsligt slås av en ond tanke.
Tanken kan vara: "tänk om jag skulle tappa
dig när du ska ur badkaret" eller "tänk om
du blir påkörd när du är lite äldre" eller
"tänk om du möter en våldtäktsman".

Överallt lurar dolda faror!
Kommer jag någonsin att våga släppa ut dig
i vår förrädiska, våldsamma och olycksdrabbade värld?

Jag vet att jag någon dag blir tvungen,
men en liten del av mig hoppas att vi ska
slippa komma dit. Du är ju så liten och
söt, sårbar och oskyldig, ömtålig och go.

Uttrycket: "En förälder ska aldrig behöva
begrava sitt barn" har etsat sig fast i mitt
huvud och vägrar lämna det.
Tänk att en elak, hatisk och jävlig figur som
jag ska oroa mig för något så litet.
Men jag ÄR verkligen livrädd att något
ska hända...
Vill inte ens gissa vart mitt huvud skulle
ta mig då.

Hur kan föräldrar släppa taget om sina barn
och låta de upptäcka världen på egen hand?
Är det ens fysiskt möjligt?

Jag älskar min dotter och skulle göra precis
VAD SOM HELST UTAN ATT BLINKA
för att skydda henne och jag hoppas innerligt
att jag finns där om och när du behöver mig!
Min Bianca, min "liten" pappa älskar dig

Den oätbara "kräftan"

Idag hade jag en obehaglig klump i magen.
Skulle in till sjukan och kolla upp ett
födelse-märke som nyligen tillkommit.

Normalt sett så har jag barn runt omkring
som upptar tiden eller nåt att göra i övrigt.
Men när jag satt helt själv hos min mor
och bara hade mina tankar och insåg
vad som var det värsta tänkbara scenariot
så blev jag riktigt orolig.
Det händer inte ofta att jag är rädd
eller nervös, men nu kändes det inte bra.

Jag har ju hört om cancer många gånger
och det är inget jag vill prova ha.
På kort tid hann tankarna rusa igenom
liv och framtid. Barn, bilar, sjukhus,
otrohet, katter, föräldrar...

Ja, livet är skört och inget jag vill kasta
bort. Jag har redan skickat flera år åt
helvete på sånt som inte betytt något,
så det blev en rask tankeställare.

Med facit i hand så vet jag ju att det inte
var något farligt, men huvudet är kvar på
"tänk om..."

Tänk att det ALLTID är nåt skit som ska
ligga och jaga i hasorna!