En blick...

...var allt som krävdes,
tårarna var nära.

Jag tar det från början:
Vi hade varit på Busborgen,
hela familjen, nu på väg hem.
Vi hade pratat om kvällsmat
och älsklingen och jag hade
fått fram att tjejerna ville äta
på McDonalds.

Sagt och gjort, vi åkte dit.
Väl där så gick alla tjejerna och
beställde medan jag o lill-killen
tog ett bord. Satt och väntade
på att de skulle bli klara med
beställandet, när jag ser lilla
tjejen stå med sökande blick
några meter bort. Hon såg mig
inte direkt för att det var mycket
folk där, så jag lutade mig ut
i gången och vinkade...

I samma ögonblick som hon ser
mig, spricker den osäkra minen
upp, hennes ögon skiner och
leendet är ett faktum.
Vilken otrolig känsla som
spred sig i mig!
Att verkligen SE hennes
villkorslösa kärlek för mig.
Helt underbart!

Hon vet det inte själv, men
en sån blick från min dotter
förgyller verkligen min vardag.
Jag var så nära att börja gråta.
Såna där stora, härliga
glädjetårar...

Jag älskar min familj, allihop.